En blockkedja, eller blockchain, \u00e4r en decentraliserad teknik d\u00e4r data lagras i block som l\u00e4nkas samman och s\u00e4kras med kryptografi. Till skillnad fr\u00e5n traditionella databaser kr\u00e4ver den inget centralt f\u00f6rtroende, vilket g\u00f6r den manipuleringss\u00e4ker och sp\u00e5rbar.![\"vad](\"https:\/\/cimg.co\/w\/guides-attachments\/1\/609\/52c4772c1b.jpg\")
Blockkedjan \u00e4r mest k\u00e4nd som grunden f\u00f6r Bitcoin, men tekniken anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r smarta kontrakt, digitala identiteter och logistikl\u00f6sningar. Trots sin v\u00e4xande betydelse \u00e4r blockchain \u00e4r ofta omgiven av myter och missf\u00f6rst\u00e5nd. Den h\u00e4r guiden reder ut vad en blockkedja egentligen \u00e4r.<\/p>
En blockkedja \u00e4r i grunden en databas som organiserar information i block. N\u00e4r ett block fylls med transaktioner l\u00e4nkas det samman med f\u00f6reg\u00e5ende block genom avancerade kryptografiska protokoll. Detta g\u00f6r att hela kedjan blir motst\u00e5ndskraftig mot manipulation och f\u00f6r\u00e4ndringar i efterhand.<\/p>
Om n\u00e5gon f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4ndra data i ett block p\u00e5verkas alla efterf\u00f6ljande block, vilket g\u00f6r manipulation omedelbart synlig. D\u00e4rf\u00f6r betraktas blockkedjan som of\u00f6r\u00e4nderlig, vilket ger h\u00f6g s\u00e4kerhet och transparens. Tidigare registrerad information kan ses och granskas, men aldrig \u00e4ndras retroaktivt.<\/p>
Varje block inneh\u00e5ller dessutom en tidsst\u00e4mpel och en unik hash som fungerar som ett digitalt fingeravtryck. Kombinationen av dessa egenskaper g\u00f6r blockchain till mer \u00e4n bara en databas. Det \u00e4r en teknik f\u00f6r sp\u00e5rbarhet, verifierbarhet och decentralisering som skiljer sig markant fr\u00e5n traditionella system.<\/p>
Blockchain har tre huvudegenskaper:<\/p>
Dessa \u00e4r grundvalarna f\u00f6r blockchain sj\u00e4lvt, men ocks\u00e5 de saker som garanterar att kryptovalutor byggda med blockchain \u00e4r s\u00e4kra. Man kan s\u00e4ga att du inte riktigt kan f\u00f6rst\u00e5 blockchain-tekniken utan att f\u00f6rst\u00e5 dessa principer. L\u00e5t oss titta n\u00e4rmare p\u00e5 var och en av dem.<\/p>
Of\u00f6r\u00e4nderlighet inneb\u00e4r att data inte kan \u00e4ndras efter att de v\u00e4l har skapats. I blockchain inneb\u00e4r detta att ett block, n\u00e4r det har lagts till i kedjan, inte l\u00e4ngre kan modifieras. Denna egenskap uppn\u00e5s genom en teknik som kallas hashing \u2013 en process d\u00e4r information omvandlas till en fast l\u00e4ngd av tecken, kallad en checksumma.<\/p>
N\u00e4r du hashar samma data med samma algoritm f\u00e5r du alltid samma resultat, vilket fungerar som ett slags digitalt fingeravtryck. Hashen \u00e4r enkel att skapa, men om\u00f6jlig att bakv\u00e4ga \u2013 det g\u00e5r inte att utl\u00e4sa den ursprungliga informationen fr\u00e5n sj\u00e4lva hashv\u00e4rdet. I blockchain genereras varje ny hash utifr\u00e5n b\u00e5de inneh\u00e5llet i nuvarande block och hashv\u00e4rdet fr\u00e5n det f\u00f6reg\u00e5ende blocket.<\/p>
Detta skapar en kedja av beroenden: om n\u00e5gon f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4ndra ett block, \u00e4ndras dess hash \u2013 vilket i sin tur bryter l\u00e4nken till efterf\u00f6ljande block. Eftersom n\u00e4tverket uppt\u00e4cker att hasharna inte l\u00e4ngre st\u00e4mmer, f\u00f6rkastas den manipulerade kedjan. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt bevaras dataintegriteten och du kan lita p\u00e5 att informationen inte har \u00e4ndrats i efterhand.<\/p>
Information kan d\u00e4remot uppdateras genom att man l\u00e4gger till ett nytt block, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt att f\u00f6lja hela historiken. Detta fungerar b\u00e5de som ett s\u00e4tt att s\u00e4kerst\u00e4lla transparens och som ett skydd mot bedr\u00e4geri. Alla h\u00e4ndelser loggas, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt att se vem som gjorde vad och n\u00e4r.<\/p>
Sj\u00e4lvklart inneb\u00e4r inte detta att informationen p\u00e5 blockchain alltid \u00e4r sann \u2013 men den som registrerat n\u00e5got kan inte sudda ut sina sp\u00e5r. Kan en blockchain-\u00e4gare radera eller g\u00f6mma n\u00e5got? Nej, inte utan att hela n\u00e4tverket m\u00e4rker det. Och h\u00e4r kommer vi till n\u00e4sta grundl\u00e4ggande egenskap hos blockkedjan.<\/p>
Decentralisering \u00e4r \u00f6verf\u00f6ringen av auktoritet och ansvar fr\u00e5n en enskild, central auktoritet till alla deltagare. I en blockchain betyder detta att ingen kan agera som chef f\u00f6r n\u00e5gon annan. Varje deltagare \u00e4r p\u00e5 lika villkor med andra. ![\"\"](\"https:\/\/cimg.co\/w\/guides-attachments\/1\/609\/52cb29aee5.jpg\")
Naturligtvis \u00e4r detta inte s\u00e5 l\u00e4tt att genomf\u00f6ra i den verkliga v\u00e4rlden.<\/p>
Det finns viktiga \u00f6verv\u00e4ganden, som att m\u00e4nniskor kan skapa flera identiteter f\u00f6r att \u00f6ka sitt inflytande. Detta \u00e4r faktiskt en v\u00e4lk\u00e4nd angreppsmetod som kallas en Sybil-attack. F\u00f6r att undvika s\u00e5dana m\u00f6jligheter, samt l\u00e5ta m\u00e4nniskor beh\u00e5lla sin integritet till viss del, beror m\u00e4ngden makt du har i ett blockchain-n\u00e4tverk p\u00e5 andra faktorer.<\/p>
Dessa varierar efter konsensusalgoritm: i Bitcoin beror det p\u00e5 din ber\u00e4kningskraft, men i andra som Cardano eller Ethereum beror det p\u00e5 antalet mynt du innehar. Det finns flera f\u00f6rdelar med decentralisering:<\/p>
Dessa f\u00f6rdelar passar in i varandra och skapar blockchains v\u00e4lk\u00e4nda egenskaper som str\u00e4var efter r\u00e4ttvisa och j\u00e4mlikhet.<\/p>
Det faktum att allting lagras p\u00e5 blockchain som det \u00e4r och inte kan manipuleras skulle inte betyda mycket om inte den datan var synlig f\u00f6r alla. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r transparens \u00e4r den tredje pelaren i tekniken: vem som helst kan se varje transaktion och all relaterad information genom s\u00e5 kallade blockutforskare. Detta betyder dock inte att denna information l\u00e4tt kan sp\u00e5ras tillbaka till den individ eller det f\u00f6retag som \u00e4r ansvarigt f\u00f6r den.<\/p>
Du \u00e4r inte skyldig att dela din personliga information med n\u00e5gon n\u00e4r du anv\u00e4nder Bitcoin, till exempel (kryptovalutab\u00f6rser \u00e4r en annan sak). Du f\u00e5r tilldelat en pl\u00e5nbok med sin egen adress, och den adressen \u00e4r den information som lagras i blocket n\u00e4r du \u00f6verf\u00f6r pengar till och fr\u00e5n pl\u00e5nboken. Men ”sv\u00e5rt att sp\u00e5ra” betyder inte om\u00f6jligt.<\/p>
M\u00e5nga f\u00f6retag som anv\u00e4nder blockchain, till exempel b\u00f6rser, h\u00e5ller sina pl\u00e5nboksadresser offentliga s\u00e5 att du kan se deras transaktioner. Detta \u00e4r en viktig aspekt, eftersom det l\u00e4gger till en niv\u00e5 av ansvarighet som var n\u00e4stan oerh\u00f6rd innan blockchain. N\u00e5got liknande g\u00e4ller ocks\u00e5 f\u00f6r individer.<\/p>
Om du har g\u00e5tt igenom Know-Your-Customer (KYC) processen f\u00f6r att registrera dig p\u00e5 en b\u00f6rs, kommer din pl\u00e5nboksadress p\u00e5 b\u00f6rsen att kopplas till ditt namn och annan information. Denna information kommer fortfarande inte att vara synlig p\u00e5 blockchain i sig. Men det kan erh\u00e5llas fr\u00e5n b\u00f6rsen, antingen som en del av en regulatorisk process (till exempel om du misst\u00e4nks f\u00f6r illvilliga handlingar) eller genom hack och andra \u00f6vertr\u00e4delser.<\/p>
Att f\u00f6rst\u00e5 de grundl\u00e4ggande pelarna i blockchain hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 hur tekniken fungerar. Vi har redan fastst\u00e4llt att det \u00e4r en transparent, of\u00f6r\u00e4nderlig och decentraliserad databas. Alla deltagare har tillg\u00e5ng till den, vilket g\u00f6r den distribuerad. S\u00e5 n\u00e4r du vill g\u00f6ra en \u00e4ndring, till exempel skicka lite BTC till en v\u00e4n, sker f\u00f6ljande:<\/p>
![\"hur](\"https:\/\/cimg.co\/w\/guides-attachments\/1\/609\/52bad1dae9.jpg\")
Processen att l\u00e4gga till ett block till blockchain beror p\u00e5 en annan faktor som kallas konsensusalgoritm. De anv\u00e4nds f\u00f6r att best\u00e4mma vilken deltagare som f\u00e5r l\u00e4gga till n\u00e4sta block (och f\u00e5 bel\u00f6ningen). Det finns flera olika konsensusalgoritmer, men tv\u00e5 av de vanligaste \u00e4r:<\/p>
En deltagare i n\u00e4tverket kallas ocks\u00e5 f\u00f6r en nod. Det finns tre huvudtyper av noder:<\/p>
Men var kommer blockchain ifr\u00e5n? Den f\u00f6rsta blockkedjan lanserades 2009 som tekniken bakom Bitcoin, gjord av en person eller en grupp personer under namnet Satoshi Nakamoto. Konceptet skissades f\u00f6rsta g\u00e5ngen n\u00e4stan tv\u00e5 decennier tidigare av forskarna Stuart Haber och W. Scott Stornetta 1991.<\/p>
Under de kommande 18 \u00e5ren gjorde andra teknologiska innovationer (som teorin om kryptografiskt s\u00e4krade kedjor av Stefan Konst fr\u00e5n 2000) det m\u00f6jligt f\u00f6r blockchain att f\u00e5 sin f\u00f6rsta verkliga implementering.<\/p>
Runt 2014 b\u00f6rjade blockchain allt oftare beskrivas som en teknik frist\u00e5ende fr\u00e5n Bitcoin, och sedan dess refereras tekniken ibland till som blockchain 2.0. Det inneb\u00e4r att den anv\u00e4nds f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5l andra \u00e4n Bitcoin fr\u00e5n den tiden, f\u00f6rst med andra kryptovalutor och sedan med andra anv\u00e4ndningsfall.<\/p>
Alla egenskaper vi behandlat i den h\u00e4r guiden \u00e4r specifika f\u00f6r s\u00e5 kallade offentliga blockchains. Dessa blockchains \u00e4r ocks\u00e5 tillst\u00e5ndsl\u00f6sa, vilket inneb\u00e4r att vem som helst kan bli vilken nod de vill utan r\u00e4dsla f\u00f6r censur, eftersom det helt enkelt inte finns n\u00e5gon auktoritet att f\u00f6rbjuda detta. Men med uppkomsten av blockchain 2.0 beh\u00f6vde vissa f\u00f6retag anv\u00e4nda tekniken f\u00f6r sina egna \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>
I de flesta fall finns det ingen anledning till att data som lagras p\u00e5 f\u00f6retagets blockchain ska vara synligt f\u00f6r allm\u00e4nheten. H\u00e4r kommer s\u00e5 kallade privata blockchains in. Som deras namn antyder \u00e4r privata blockchains inte tillg\u00e4ngliga f\u00f6r alla. De \u00e4r vanligtvis reserverade f\u00f6r f\u00f6retaget och dess partners. Till exempel i leveranskedjeindustrin kommer endast personer som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r knutna till lasten som sp\u00e5ras att f\u00e5 tillg\u00e5ng till blockchain.<\/p>
Det finns helt enkelt inget behov f\u00f6r allm\u00e4nheten att f\u00e5 tillg\u00e5ng till den blockchain och informationen lagrad i den, s\u00e4rskilt eftersom den kan vara k\u00e4nslig och b\u00f6r skyddas. De flesta privata blockchains \u00e4r ocks\u00e5 tillst\u00e5ndsbaserade.<\/p>
Med andra ord kan en auktoritet (vanligtvis f\u00f6retagets chef) st\u00e4lla in vem som kan g\u00f6ra \u00e4ndringar i blockchain och vem som bara kan l\u00e4sa den registrerade data. Mycket ofta \u00e4r dessa blockchains inte decentraliserade helt enkelt f\u00f6r att de inte beh\u00f6ver vara.<\/p>
Det finns tv\u00e5 huvudsakliga s\u00e4tt att investera i blockchain-teknologi:<\/p>
Andra s\u00e4tt att investera i blockchain inkluderar att delta i crowdfunding (ICOs och IEOs), blockchain-pennyaktier och riskkapitalfonder. Vilken typ du v\u00e4ljer kommer att bero p\u00e5 din egen \u00f6ppenhet f\u00f6r risk och antalet medel du \u00e4r villig att avst\u00e5 fr\u00e5n.<\/p>
N\u00e4r det g\u00e4ller att anv\u00e4nda blockchain f\u00f6r kryptovalutor \u00e4r processen ganska enkel. Allt du beh\u00f6ver g\u00f6ra \u00e4r att f\u00e5 adressen du skickar dina medel till, ange den i din pl\u00e5nboks skicka-alternativ, st\u00e4lla in n\u00e4tverksavgiften du vill betala och v\u00e4nta p\u00e5 bekr\u00e4ftelse.<\/p>
Att ta emot medel \u00e4r \u00e4nnu enklare, eftersom du inte beh\u00f6ver g\u00f6ra n\u00e5got. F\u00f6r att anv\u00e4nda blockchain f\u00f6r att sp\u00e5ra information lagrad p\u00e5 den, beh\u00f6ver du f\u00e5 tillg\u00e5ng till blockchain blockutforskaren. Den mest anv\u00e4nda blockutforskaren f\u00f6r Bitcoin \u00e4r Blockstream.info, medan f\u00f6r Ethereum g\u00e5r m\u00e4nniskor med Etherscan.io.<\/p>
Den senare anv\u00e4nds ocks\u00e5 f\u00f6r alla mynt som byggs p\u00e5 Ethereum-n\u00e4tverket, vilket g\u00f6r det till en one-stop-shop f\u00f6r allt Ethereum. Att anv\u00e4nda blockchain f\u00f6r att bli en beslutsfattande deltagare beror p\u00e5 vilken typ av blockchain. F\u00f6r PoW-baserade blockchains beh\u00f6ver du \u00e4ga gruvutrustning och vara villig att t\u00e4cka h\u00f6ga el-kostnader.<\/p>
I PoS-n\u00e4tverk beh\u00f6ver du \u00e4ga en anst\u00e4ndig m\u00e4ngd av n\u00e4tverkets inf\u00f6dda token och vara villig att satsa \u00e5tminstone en del av den. F\u00f6r mer ing\u00e5ende information, kolla n\u00e4tverkets dokumentation, eftersom detta tenderar att f\u00f6rklara allt du beh\u00f6ver veta i detalj.<\/p>
Blockchain kan anv\u00e4ndas l\u00e5ngt utanf\u00f6r kryptovalutor. Tekniken \u00e4r s\u00e4rskilt intressant i situationer d\u00e4r flera parter beh\u00f6ver dela information utan att f\u00f6rlita sig p\u00e5 en gemensam central databas. Genom funktioner som sp\u00e5rbarhet, kryptografisk verifiering och distribuerad lagring kan blockchain anv\u00e4ndas f\u00f6r att dokumentera h\u00e4ndelser och transaktioner p\u00e5 ett transparent s\u00e4tt.<\/p>
Anv\u00e4ndningsomr\u00e5det beror samtidigt p\u00e5 vilken typ av blockchain och konsensusmekanism som anv\u00e4nds. Publika n\u00e4tverk som Bitcoin och Ethereum fungerar annorlunda \u00e4n privata blockkedjor som kontrolleras av en organisation.<\/p>
Blockchain \u00e4r d\u00e4remot inte automatiskt den b\u00e4sta l\u00f6sningen f\u00f6r alla dessa omr\u00e5den. Om en central akt\u00f6r redan kan hantera databasen effektivt kan en vanlig databas vara billigare, snabbare och enklare att administrera.<\/p>
Blockchain har f\u00e5tt stor uppm\u00e4rksamhet, men tekniken omges ocks\u00e5 av flera missuppfattningar. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 dess m\u00f6jligheter och begr\u00e4nsningar \u00e4r det viktigt att skilja mellan vad tekniken faktiskt g\u00f6r och vad som ofta p\u00e5st\u00e5s om den.<\/p>
Blockchain \u00e4r en teknik f\u00f6r att lagra och verifiera information i ett distribuerat n\u00e4tverk. Informationen organiseras i block som l\u00e4nkas samman kryptografiskt, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt att kontrollera historiken och uppt\u00e4cka manipulation.<\/p>
Teknikens viktigaste egenskaper \u00e4r decentralisering, transparens, sp\u00e5rbarhet och kryptografisk s\u00e4kerhet. Exakt hur dessa egenskaper fungerar beror dock p\u00e5 vilken blockchain det handlar om. En publik Proof-of-Work-blockchain skiljer sig exempelvis betydligt fr\u00e5n en privat blockkedja eller ett Proof-of-Stake-n\u00e4tverk.<\/p>
Bitcoin visade att blockchain kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r digitala pengar utan en central bank eller annan central kontroll. Ethereum och andra plattformar har d\u00e4refter breddat anv\u00e4ndningen genom smarta kontrakt och decentraliserade applikationer.<\/p>
Samtidigt har tekniken begr\u00e4nsningar. Skalbarhet, transaktionskostnader, energif\u00f6rbrukning, integritet och centralisering \u00e4r fr\u00e5gor som olika blockkedjeprojekt f\u00f6rs\u00f6ker l\u00f6sa p\u00e5 olika s\u00e4tt. Blockchain b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r inte ses som en universell ers\u00e4ttning f\u00f6r traditionella databaser, utan som ett verktyg som kan vara s\u00e4rskilt anv\u00e4ndbart n\u00e4r flera parter beh\u00f6ver kunna verifiera samma information utan en gemensam central kontrollpunkt.<\/p>
En blockchain \u00e4r ett distribuerat digitalt register d\u00e4r information lagras i block som kopplas samman med kryptografiska metoder. N\u00e4r nya block godk\u00e4nns av n\u00e4tverket l\u00e4ggs de till i kedjan. Tekniken anv\u00e4nds bland annat f\u00f6r kryptovalutor, smarta kontrakt och digitala tillg\u00e5ngar.<\/p>
Blockchain kombinerar kryptografisk hashing, digitala signaturer och en konsensusmekanism f\u00f6r att skydda information och transaktioner. P\u00e5 decentraliserade n\u00e4tverk lagras information dessutom hos m\u00e5nga deltagare, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rare f\u00f6r en enskild akt\u00f6r att \u00e4ndra historiken utan att det uppt\u00e4cks.<\/p>
Nej. P\u00e5 publika blockkedjor som Bitcoin och Ethereum \u00e4r transaktionsdata normalt tillg\u00e4nglig f\u00f6r allm\u00e4nheten. Privata och tillst\u00e5ndsbaserade blockkedjor kan d\u00e4remot begr\u00e4nsa vem som f\u00e5r se eller registrera information. \u00c4ven publika n\u00e4tverk kan anv\u00e4nda olika tekniska l\u00f6sningar f\u00f6r att \u00f6ka integriteten.<\/p>
En publik blockchain \u00e4r normalt \u00f6ppen f\u00f6r alla som vill l\u00e4sa informationen och, beroende p\u00e5 n\u00e4tverkets regler, delta i valideringen. En privat blockchain kontrolleras av en organisation eller en begr\u00e4nsad grupp och kr\u00e4ver vanligtvis tillst\u00e5nd f\u00f6r att delta.<\/p>
Det beror p\u00e5 anv\u00e4ndningsomr\u00e5det. F\u00f6r att anv\u00e4nda en kryptovaluta beh\u00f6vs vanligtvis en kryptopl\u00e5nbok och tillg\u00e5ng till n\u00e4tverket. Att sj\u00e4lv driva en validator eller miner kr\u00e4ver d\u00e4remot s\u00e4rskild h\u00e5rdvara, programvara och teknisk kunskap.<\/p>
Nej. Bitcoin \u00e4r en kryptovaluta och ett specifikt blockkedjen\u00e4tverk. Blockchain \u00e4r den underliggande tekniken som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r m\u00e5nga olika \u00e4ndam\u00e5l. Bitcoin var det f\u00f6rsta stora anv\u00e4ndningsomr\u00e5det f\u00f6r tekniken.<\/p>
Nej. Bitcoin anv\u00e4nder Proof of Work, medan exempelvis Ethereum anv\u00e4nder Proof of Stake. Det finns \u00e4ven andra konsensusmekanismer och varianter som anv\u00e4nds av olika blockkedjen\u00e4tverk.<\/p>
Inte alltid. Blockchain kan vara anv\u00e4ndbart n\u00e4r flera oberoende akt\u00f6rer beh\u00f6ver dela och verifiera information utan att f\u00f6rlita sig p\u00e5 en central kontrollpunkt. Om en organisation sj\u00e4lv kontrollerar all information kan en traditionell databas ofta vara enklare, snabbare och billigare.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
En blockkedja, eller blockchain, \u00e4r en decentraliserad teknik d\u00e4r data lagras i block som l\u00e4nkas samman och s\u00e4kras med kryptografi. Till skillnad fr\u00e5n traditionella databaser kr\u00e4ver den inget centralt f\u00f6rtroende, vilket g\u00f6r den manipuleringss\u00e4ker och sp\u00e5rbar. Blockkedjan \u00e4r mest k\u00e4nd som grunden f\u00f6r Bitcoin, men tekniken anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r smarta kontrakt, digitala identiteter och logistikl\u00f6sningar. […]<\/p>\n","protected":false},"author":479,"featured_media":0,"parent":105962,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"new-page-template.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"editors":[76],"class_list":["post-106532","page","type-page","status-publish","hentry","editors-malin-engdahl"],"acf":[],"yoast_head":"\n