En blockkedja, eller blockchain, \u00e4r en decentraliserad teknik d\u00e4r data lagras i block som l\u00e4nkas samman och s\u00e4kras med kryptografi. Till skillnad fr\u00e5n traditionella databaser kr\u00e4ver den inget centralt f\u00f6rtroende, vilket g\u00f6r den manipuleringss\u00e4ker och sp\u00e5rbar.![\"vad](\"https:\/\/cimg.co\/w\/guides-attachments\/1\/609\/52c4772c1b.jpg\")
Blockkedjan \u00e4r mest k\u00e4nd som grunden f\u00f6r Bitcoin, men tekniken anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r smarta kontrakt, digitala identiteter och logistikl\u00f6sningar. Trots sin v\u00e4xande betydelse \u00e4r blockchain \u00e4r ofta omgiven av myter och missf\u00f6rst\u00e5nd. Den h\u00e4r guiden reder ut vad en blockkedja egentligen \u00e4r.<\/p>
En blockkedja \u00e4r i grunden en databas som organiserar information i block. N\u00e4r ett block fylls med transaktioner l\u00e4nkas det samman med f\u00f6reg\u00e5ende block genom avancerade kryptografiska protokoll. Detta g\u00f6r att hela kedjan blir motst\u00e5ndskraftig mot manipulation och f\u00f6r\u00e4ndringar i efterhand.<\/p>
Om n\u00e5gon f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4ndra data i ett block p\u00e5verkas alla efterf\u00f6ljande block, vilket g\u00f6r manipulation omedelbart synlig. D\u00e4rf\u00f6r betraktas blockkedjan som of\u00f6r\u00e4nderlig, vilket ger h\u00f6g s\u00e4kerhet och transparens. Tidigare registrerad information kan ses och granskas, men aldrig \u00e4ndras retroaktivt.<\/p>
Varje block inneh\u00e5ller dessutom en tidsst\u00e4mpel och en unik hash som fungerar som ett digitalt fingeravtryck. Kombinationen av dessa egenskaper g\u00f6r blockchain till mer \u00e4n bara en databas. Det \u00e4r en teknik f\u00f6r sp\u00e5rbarhet, verifierbarhet och decentralisering som skiljer sig markant fr\u00e5n traditionella system.<\/p>
Blockchain har tre huvudegenskaper:<\/p>
Dessa \u00e4r grundvalarna f\u00f6r blockchain sj\u00e4lvt, men ocks\u00e5 de saker som garanterar att kryptovalutor byggda med blockchain \u00e4r s\u00e4kra. Man kan s\u00e4ga att du inte riktigt kan f\u00f6rst\u00e5 blockchain-tekniken utan att f\u00f6rst\u00e5 dessa principer. L\u00e5t oss titta n\u00e4rmare p\u00e5 var och en av dem.<\/p>
Of\u00f6r\u00e4nderlighet inneb\u00e4r att data inte kan \u00e4ndras efter att de v\u00e4l har skapats. I blockchain inneb\u00e4r detta att ett block, n\u00e4r det har lagts till i kedjan, inte l\u00e4ngre kan modifieras. Denna egenskap uppn\u00e5s genom en teknik som kallas hashing \u2013 en process d\u00e4r information omvandlas till en fast l\u00e4ngd av tecken, kallad en checksumma.<\/p>
N\u00e4r du hashar samma data med samma algoritm f\u00e5r du alltid samma resultat, vilket fungerar som ett slags digitalt fingeravtryck. Hashen \u00e4r enkel att skapa, men om\u00f6jlig att bakv\u00e4ga \u2013 det g\u00e5r inte att utl\u00e4sa den ursprungliga informationen fr\u00e5n sj\u00e4lva hashv\u00e4rdet. I blockchain genereras varje ny hash utifr\u00e5n b\u00e5de inneh\u00e5llet i nuvarande block och hashv\u00e4rdet fr\u00e5n det f\u00f6reg\u00e5ende blocket.<\/p>
Detta skapar en kedja av beroenden: om n\u00e5gon f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4ndra ett block, \u00e4ndras dess hash \u2013 vilket i sin tur bryter l\u00e4nken till efterf\u00f6ljande block. Eftersom n\u00e4tverket uppt\u00e4cker att hasharna inte l\u00e4ngre st\u00e4mmer, f\u00f6rkastas den manipulerade kedjan. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt bevaras dataintegriteten och du kan lita p\u00e5 att informationen inte har \u00e4ndrats i efterhand.<\/p>
Information kan d\u00e4remot uppdateras genom att man l\u00e4gger till ett nytt block, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt att f\u00f6lja hela historiken. Detta fungerar b\u00e5de som ett s\u00e4tt att s\u00e4kerst\u00e4lla transparens och som ett skydd mot bedr\u00e4geri. Alla h\u00e4ndelser loggas, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt att se vem som gjorde vad och n\u00e4r.<\/p>
Sj\u00e4lvklart inneb\u00e4r inte detta att informationen p\u00e5 blockchain alltid \u00e4r sann \u2013 men den som registrerat n\u00e5got kan inte sudda ut sina sp\u00e5r. Kan en blockchain-\u00e4gare radera eller g\u00f6mma n\u00e5got? Nej, inte utan att hela n\u00e4tverket m\u00e4rker det. Och h\u00e4r kommer vi till n\u00e4sta grundl\u00e4ggande egenskap hos blockkedjan.<\/p>
Decentralisering \u00e4r \u00f6verf\u00f6ringen av auktoritet och ansvar fr\u00e5n en enskild, central auktoritet till alla deltagare. I en blockchain betyder detta att ingen kan agera som chef f\u00f6r n\u00e5gon annan. Varje deltagare \u00e4r p\u00e5 lika villkor med andra. ![\"\"](\"https:\/\/cimg.co\/w\/guides-attachments\/1\/609\/52cb29aee5.jpg\")
Naturligtvis \u00e4r detta inte s\u00e5 l\u00e4tt att genomf\u00f6ra i den verkliga v\u00e4rlden.<\/p>
Det finns viktiga \u00f6verv\u00e4ganden, som att m\u00e4nniskor kan skapa flera identiteter f\u00f6r att \u00f6ka sitt inflytande. Detta \u00e4r faktiskt en v\u00e4lk\u00e4nd angreppsmetod som kallas en Sybil-attack. F\u00f6r att undvika s\u00e5dana m\u00f6jligheter, samt l\u00e5ta m\u00e4nniskor beh\u00e5lla sin integritet till viss del, beror m\u00e4ngden makt du har i ett blockchain-n\u00e4tverk p\u00e5 andra faktorer.<\/p>
Dessa varierar efter konsensusalgoritm: i Bitcoin beror det p\u00e5 din ber\u00e4kningskraft, men i andra som Cardano eller Ethereum beror det p\u00e5 antalet mynt du innehar. Det finns flera f\u00f6rdelar med decentralisering:<\/p>
Dessa f\u00f6rdelar passar in i varandra och skapar blockchains v\u00e4lk\u00e4nda egenskaper som str\u00e4var efter r\u00e4ttvisa och j\u00e4mlikhet.<\/p>
Det faktum att allting lagras p\u00e5 blockchain som det \u00e4r och inte kan manipuleras skulle inte betyda mycket om inte den datan var synlig f\u00f6r alla. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r transparens \u00e4r den tredje pelaren i tekniken: vem som helst kan se varje transaktion och all relaterad information genom s\u00e5 kallade blockutforskare. Detta betyder dock inte att denna information l\u00e4tt kan sp\u00e5ras tillbaka till den individ eller det f\u00f6retag som \u00e4r ansvarigt f\u00f6r den.<\/p>
Du \u00e4r inte skyldig att dela din personliga information med n\u00e5gon n\u00e4r du anv\u00e4nder Bitcoin, till exempel (kryptovalutab\u00f6rser \u00e4r en annan sak). Du f\u00e5r tilldelat en pl\u00e5nbok med sin egen adress, och den adressen \u00e4r den information som lagras i blocket n\u00e4r du \u00f6verf\u00f6r pengar till och fr\u00e5n pl\u00e5nboken. Men “sv\u00e5rt att sp\u00e5ra” betyder inte om\u00f6jligt.<\/p>
M\u00e5nga f\u00f6retag som anv\u00e4nder blockchain, till exempel b\u00f6rser, h\u00e5ller sina pl\u00e5nboksadresser offentliga s\u00e5 att du kan se deras transaktioner. Detta \u00e4r en viktig aspekt, eftersom det l\u00e4gger till en niv\u00e5 av ansvarighet som var n\u00e4stan oerh\u00f6rd innan blockchain. N\u00e5got liknande g\u00e4ller ocks\u00e5 f\u00f6r individer.<\/p>
Om du har g\u00e5tt igenom Know-Your-Customer (KYC) processen f\u00f6r att registrera dig p\u00e5 en b\u00f6rs, kommer din pl\u00e5nboksadress p\u00e5 b\u00f6rsen att kopplas till ditt namn och annan information. Denna information kommer fortfarande inte att vara synlig p\u00e5 blockchain i sig. Men det kan erh\u00e5llas fr\u00e5n b\u00f6rsen, antingen som en del av en regulatorisk process (till exempel om du misst\u00e4nks f\u00f6r illvilliga handlingar) eller genom hack och andra \u00f6vertr\u00e4delser.<\/p>
Att f\u00f6rst\u00e5 de grundl\u00e4ggande pelarna i blockchain hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 hur tekniken fungerar. Vi har redan fastst\u00e4llt att det \u00e4r en transparent, of\u00f6r\u00e4nderlig och decentraliserad databas. Alla deltagare har tillg\u00e5ng till den, vilket g\u00f6r den distribuerad. S\u00e5 n\u00e4r du vill g\u00f6ra en \u00e4ndring, till exempel skicka lite BTC till en v\u00e4n, sker f\u00f6ljande:<\/p>
![\"hur](\"https:\/\/cimg.co\/w\/guides-attachments\/1\/609\/52bad1dae9.jpg\")
Processen att l\u00e4gga till ett block till blockchain beror p\u00e5 en annan faktor som kallas konsensusalgoritm. De anv\u00e4nds f\u00f6r att best\u00e4mma vilken deltagare som f\u00e5r l\u00e4gga till n\u00e4sta block (och f\u00e5 bel\u00f6ningen). Det finns flera olika konsensusalgoritmer, men tv\u00e5 av de vanligaste \u00e4r:<\/p>
En deltagare i n\u00e4tverket kallas ocks\u00e5 f\u00f6r en nod. Det finns tre huvudtyper av noder:<\/p>
Men var kommer blockchain ifr\u00e5n? Den f\u00f6rsta blockkedjan lanserades 2009 som tekniken bakom Bitcoin, gjord av en person eller en grupp personer under namnet Satoshi Nakamoto. Konceptet skissades f\u00f6rsta g\u00e5ngen n\u00e4stan tv\u00e5 decennier tidigare av forskarna Stuart Haber och W. Scott Stornetta 1991.<\/p>
Under de kommande 18 \u00e5ren gjorde andra teknologiska innovationer (som teorin om kryptografiskt s\u00e4krade kedjor av Stefan Konst fr\u00e5n 2000) det m\u00f6jligt f\u00f6r blockchain att f\u00e5 sin f\u00f6rsta verkliga implementering.<\/p>
Runt 2014 b\u00f6rjade blockchain allt oftare beskrivas som en teknik frist\u00e5ende fr\u00e5n Bitcoin, och sedan dess refereras tekniken ibland till som blockchain 2.0. Det inneb\u00e4r att den anv\u00e4nds f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5l andra \u00e4n Bitcoin fr\u00e5n den tiden, f\u00f6rst med andra kryptovalutor och sedan med andra anv\u00e4ndningsfall.<\/p>
Alla egenskaper vi behandlat i den h\u00e4r guiden \u00e4r specifika f\u00f6r s\u00e5 kallade offentliga blockchains. Dessa blockchains \u00e4r ocks\u00e5 tillst\u00e5ndsl\u00f6sa, vilket inneb\u00e4r att vem som helst kan bli vilken nod de vill utan r\u00e4dsla f\u00f6r censur, eftersom det helt enkelt inte finns n\u00e5gon auktoritet att f\u00f6rbjuda detta. Men med uppkomsten av blockchain 2.0 beh\u00f6vde vissa f\u00f6retag anv\u00e4nda tekniken f\u00f6r sina egna \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>
I de flesta fall finns det ingen anledning till att data som lagras p\u00e5 f\u00f6retagets blockchain ska vara synligt f\u00f6r allm\u00e4nheten. H\u00e4r kommer s\u00e5 kallade privata blockchains in. Som deras namn antyder \u00e4r privata blockchains inte tillg\u00e4ngliga f\u00f6r alla. De \u00e4r vanligtvis reserverade f\u00f6r f\u00f6retaget och dess partners. Till exempel i leveranskedjeindustrin kommer endast personer som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r knutna till lasten som sp\u00e5ras att f\u00e5 tillg\u00e5ng till blockchain.<\/p>
Det finns helt enkelt inget behov f\u00f6r allm\u00e4nheten att f\u00e5 tillg\u00e5ng till den blockchain och informationen lagrad i den, s\u00e4rskilt eftersom den kan vara k\u00e4nslig och b\u00f6r skyddas. De flesta privata blockchains \u00e4r ocks\u00e5 tillst\u00e5ndsbaserade.<\/p>
Med andra ord kan en auktoritet (vanligtvis f\u00f6retagets chef) st\u00e4lla in vem som kan g\u00f6ra \u00e4ndringar i blockchain och vem som bara kan l\u00e4sa den registrerade data. Mycket ofta \u00e4r dessa blockchains inte decentraliserade helt enkelt f\u00f6r att de inte beh\u00f6ver vara.<\/p>
Det finns tv\u00e5 huvudsakliga s\u00e4tt att investera i blockchain-teknologi:<\/p>
Andra s\u00e4tt att investera i blockchain inkluderar att delta i crowdfunding (ICOs och IEOs), blockchain-pennyaktier och riskkapitalfonder. Vilken typ du v\u00e4ljer kommer att bero p\u00e5 din egen \u00f6ppenhet f\u00f6r risk och antalet medel du \u00e4r villig att avst\u00e5 fr\u00e5n.<\/p>
N\u00e4r det g\u00e4ller att anv\u00e4nda blockchain f\u00f6r kryptovalutor \u00e4r processen ganska enkel. Allt du beh\u00f6ver g\u00f6ra \u00e4r att f\u00e5 adressen du skickar dina medel till, ange den i din pl\u00e5nboks skicka-alternativ, st\u00e4lla in n\u00e4tverksavgiften du vill betala och v\u00e4nta p\u00e5 bekr\u00e4ftelse.<\/p>
Att ta emot medel \u00e4r \u00e4nnu enklare, eftersom du inte beh\u00f6ver g\u00f6ra n\u00e5got. F\u00f6r att anv\u00e4nda blockchain f\u00f6r att sp\u00e5ra information lagrad p\u00e5 den, beh\u00f6ver du f\u00e5 tillg\u00e5ng till blockchain blockutforskaren. Den mest anv\u00e4nda blockutforskaren f\u00f6r Bitcoin \u00e4r Blockstream.info, medan f\u00f6r Ethereum g\u00e5r m\u00e4nniskor med Etherscan.io.<\/p>
Den senare anv\u00e4nds ocks\u00e5 f\u00f6r alla mynt som byggs p\u00e5 Ethereum-n\u00e4tverket, vilket g\u00f6r det till en one-stop-shop f\u00f6r allt Ethereum. Att anv\u00e4nda blockchain f\u00f6r att bli en beslutsfattande deltagare beror p\u00e5 vilken typ av blockchain. F\u00f6r PoW-baserade blockchains beh\u00f6ver du \u00e4ga gruvutrustning och vara villig att t\u00e4cka h\u00f6ga el-kostnader.<\/p>
I PoS-n\u00e4tverk beh\u00f6ver du \u00e4ga en anst\u00e4ndig m\u00e4ngd av n\u00e4tverkets inf\u00f6dda token och vara villig att satsa \u00e5tminstone en del av den. F\u00f6r mer ing\u00e5ende information, kolla n\u00e4tverkets dokumentation, eftersom detta tenderar att f\u00f6rklara allt du beh\u00f6ver veta i detalj.<\/p>
Blockchain anv\u00e4nds idag inom m\u00e5nga olika branscher. Gemensamt f\u00f6r dem alla \u00e4r att de drar nytta av egenskaper som of\u00f6r\u00e4nderlighet, sp\u00e5rbarhet och transparens. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel p\u00e5 hur tekniken f\u00f6rb\u00e4ttrar olika sektorer:<\/p>
Detta \u00e4r inte en utt\u00f6mmande lista \u00f6ver potentiella f\u00f6rdelar, men det \u00e4r en bra utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad blockchain \u00e4r bra p\u00e5.<\/p>
Blockchain f\u00f6ljs av n\u00e5gra genomgripande myter orsakade av brist p\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else. H\u00e4r tar vi en titt p\u00e5 dem och f\u00f6rklarar sanningen.<\/p>
Blockchain \u00e4r en decentraliserad, of\u00f6r\u00e4nderlig och transparent teknologi som g\u00f6r det m\u00f6jligt att lagra och verifiera data utan behov av en central auktoritet. Genom att l\u00e4nka information i block med hj\u00e4lp av kryptografisk hashing skapas ett system d\u00e4r varje f\u00f6r\u00e4ndring blir direkt sp\u00e5rbar, vilket f\u00f6rhindrar manipulation och m\u00f6jligg\u00f6r fullst\u00e4ndig dataintegritet. Detta g\u00f6r tekniken s\u00e4rskilt anv\u00e4ndbar inom omr\u00e5den d\u00e4r s\u00e4kerhet, sp\u00e5rbarhet och transparens \u00e4r avg\u00f6rande \u2013 till exempel inom finans, sjukv\u00e5rd, logistik och digitala tillg\u00e5ngar.<\/p>
K\u00e4rnan i blockkedjetekniken ligger i dess tre pelare: of\u00f6r\u00e4nderlighet, decentralisering och transparens. Dessa egenskaper g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r deltagare att interagera direkt med varandra utan mellanh\u00e4nder, samtidigt som alla kan verifiera data och transaktioner sj\u00e4lva. Dessutom anv\u00e4nds olika konsensusmekanismer som Proof-of-Work och Proof-of-Stake f\u00f6r att avg\u00f6ra vem som f\u00e5r l\u00e4gga till nya block, vilket skapar ett system d\u00e4r deltagarna bel\u00f6nas f\u00f6r att bidra med s\u00e4kerhet och stabilitet.<\/p>
Sedan den f\u00f6rsta implementeringen i Bitcoin har blockchain utvecklats till att st\u00f6dja allt fr\u00e5n NFT-konst till globala leveranskedjor och digitala valutor fr\u00e5n centralbanker. Det finns b\u00e5de \u00f6ppna, publika blockkedjor och privata, tillst\u00e5ndsbaserade s\u00e5dana \u2013 beroende p\u00e5 anv\u00e4ndningsomr\u00e5de. Att f\u00f6rst\u00e5 grunderna i blockchain \u00e4r i dag lika viktigt som att f\u00f6rst\u00e5 internet var f\u00f6r 20 \u00e5r sedan.<\/p>
En blockchain \u00e4r en typ av databas d\u00e4r information lagras i block som kedjas ihop med hj\u00e4lp av kryptografisk teknik. N\u00e4r ett block v\u00e4l har lagts till i kedjan kan det inte \u00e4ndras, vilket g\u00f6r systemet s\u00e4kert och sp\u00e5rbart. Det \u00e4r grunden bakom kryptovalutor som Bitcoin, men tekniken har m\u00e5nga andra anv\u00e4ndningsomr\u00e5den.<\/p>
Blockchain anv\u00e4nder kryptografisk hashing och distribuerad lagring, vilket inneb\u00e4r att data inte kan \u00e4ndras i efterhand utan att hela n\u00e4tverket uppt\u00e4cker det. Varje block \u00e4r kopplat till f\u00f6reg\u00e5ende block, vilket g\u00f6r manipulation extremt sv\u00e5r.<\/p>
P\u00e5 publika blockkedjor \u00e4r transaktioner synliga, men endast pl\u00e5nboksadresser visas, inte personuppgifter. Om adressen inte \u00e4r kopplad till din identitet via exempelvis en kryptob\u00f6rs med KYC, \u00e4r anv\u00e4ndaren relativt anonym.<\/p>
En publik blockchain \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r alla att l\u00e4sa och delta i, till exempel Bitcoin och Ethereum. En privat blockchain kontrolleras av en organisation och begr\u00e4nsar vilka som f\u00e5r tillg\u00e5ng till och kan \u00e4ndra informationen.<\/p>
F\u00f6r att anv\u00e4nda kryptovalutor kr\u00e4vs en digital pl\u00e5nbok och internetanslutning. Mer avancerad anv\u00e4ndning, som att validera transaktioner eller delta i mining, kr\u00e4ver \u00e4ven s\u00e4rskild h\u00e5rdvara och teknisk kunskap.<\/p>
Nej, blockchain anv\u00e4nds redan inom logistik, sjukv\u00e5rd, finans, konst och m\u00e5nga andra branscher. Kryptovalutor var det f\u00f6rsta stora anv\u00e4ndningsomr\u00e5det, men tekniken har betydligt bredare potential \u00e4n s\u00e5.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
En blockkedja, eller blockchain, \u00e4r en decentraliserad teknik d\u00e4r data lagras i block som l\u00e4nkas samman och s\u00e4kras med kryptografi. Till skillnad fr\u00e5n traditionella databaser kr\u00e4ver den inget centralt f\u00f6rtroende, vilket g\u00f6r den manipuleringss\u00e4ker och sp\u00e5rbar. Blockkedjan \u00e4r mest k\u00e4nd som grunden f\u00f6r Bitcoin, men tekniken anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r smarta kontrakt, digitala identiteter och logistikl\u00f6sningar. […]<\/p>\n","protected":false},"author":479,"featured_media":0,"parent":105962,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"new-page-template.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"editors":[76],"class_list":["post-106532","page","type-page","status-publish","hentry","editors-malin-engdahl"],"acf":[],"yoast_head":"\n